Min hjärna, min vän.

Min hjärna får för sig saker och målar upp grejer tills dom blir ouppnåliga. För höga krav, har den oxå. Den lever sitt egna liv och kan helt plötsligt få för sig att deppa ihop totalt, fastän kroppen inte är med på det. Min hjärna bestämmer sig för saker som jag inte håller med om. Min hjärna målar alltid fan på väggen. Min hjärna får för sig saker som inte stämmer. Min hjärna och jag blir ofta ovänner. Då blir den trött och somnar.

Min hjärna skrattar ibland åt saker som egentligen inte är roliga. Min skalle mobbar mig med jämna mellanrum. Min hjärna ser ner på mig när jag inte gör något perfekt. Men jag har lärt mig att ignorera hjärnan.

Det är MIN hjärna. ^^ Vi har allt mer roligare o roligare, ju friskare jag blir. I bland skrattar vi åt samma saker. Då får vi istället ont i magen. Ibland tycker min hjärna att jag är bäst! Kan även bli väldigt peppad av min hjärna. Ibland får jag till och med höra en och annan skönsång. Men oftast lämnar jag hjärnan kvar på huvudkudden, medans kroppen kliver upp.