Säng och krasch...

Äntligen har jag tid att blogga. Har haft fullt upp ett tag nu. Börjat komma in i någon form av tidsrutin, ganska skönt faktiskt. Nu ligger lilla pyret och sover sött efter en rejäl frukost.

Idag ska Lurvet hämta vår nya säng. Har aldrig köpt en sån dyr säng, men det är på tiden att man får en ordentlig dubbelsäng som där är 25 års madrassgaranti! Ska bli så skönt att få ordning på sovrummet. När där är i ordning så börjar det kännas som ett hem. Trivs med resten av lägenheten.
Sen ska vi åka och hälsa på Faster Elin, i Mjällby, och hämta hundmat till Lurvet Jr.

En tråkig sak hände i måndags. Min fine Bärra BlåBärsBil... Lurvet krockade, tack och lov är han okej och ingen annan blev skadad heller för den delen. Han blev mest lite skärrad. Stackarn. Mitt hjärta. Men min bil betyder väldigt mycket för mig. Det har varit en speciell frihetskänsla sedan jag skaffade den. Dessutom var det min absolut första bil. MEN förhoppningsvis kostar det inte oerhört mycket allt laga den. Tyvärr blir det ingen blå fin lack, om det inte finns på skroten, har hittat en grön motorhuv tex. Så, nu får jag väl inte kalla den för Bärra BLÅbärsBil. Utan får byta namn till BillyBob Hillbilly, eller Bozo the clown. Jag har JÄTTESVÅRT för bilar som har reservdelar i olika färger, nu sitter jag här och min älskade bil riskerar att bli en sådan bil som jag inte är speciellt förtjust i.

Jag och Lurvet dividerade om vi skulle skrota den, eller lägga ner pengar på den. Jag har lagt ner väldigt mycket pengar på denna bil detta året. Allt har typ gått i sönder samtidigt. Dessutom så hade den varit inne på service några dagar innan krocken hände. Den skulle ombesiktigas denna veckan, men det blir ju inget med det nu. Så jag får väl körförbud på den... Elände! Helt otroligt att jag ORKAR. Hade detta varit för 3-4 år sedan, så hade jag kreverat nu. Jag hade inte fungerat alls och jag hade blivit helt förstörd. Tur att jag känner mig så mycket friskare nu. Lycka! Världen fungerar inte om man inte mår bra.

Diskmaskinen är igång. Har frächat upp lite tvätt i tvättmaskinen (30 min program). Nu ska jag ställa mig och vika den torra tvätten och hänga upp det blöta, så att jag kan tvätta en tvätt till. Woohoo! Vilket intressant vardagsliv man  har.

Tudeluu

Sara

Grå och regnig.

Har varit en ytterst konstig dag, humörsmässigt. Just nu är jag väldigt nedstämd. Hoppas det är på grund av att jag är trött. Hade varit skönt att slippa äta lithium hela livet faktiskt. Så håll tummarna om att jag slipper allt som har med depression och göra. Orkar inte vara dep längre. Vill vara glad, framåt, pigg, rolig, skrattig, fnissig och positiv. Har så väldigt mycket att se framemot just nu nu! Men idag rasade visst lite. Behöver inte vara mycket som får mig och rasa. Räcker med att jag inte hinner med allt som jag har planerat. Irriterande! Måste försöka intala mig själv att det "inte är hela världen" men ibland vill jag inte lyssna på mig själv. Måste tvinga mig själv. Inte alltid så lätt. Ibland lyckas jag, ibland inte.

Nu ska jag gå och sova och hoppas på att solen skiner i morgon, brukar nämligen känna mig precis som vädret. Idag har det varit grått och regnat. Så har jag känt mig, grå och regnig. Sol och ljus och fågelkvitter beställes med OMNEJD! ^^

Kram på er.
Natti

Handikapp?

Jag hatar att ringa. Verkligen hatar det. Det är nån sån grej jag fått under min sjukdomsperiod. Det sätter vissa käppar i hjulet, tyvärr. Speciellt när man MÅSTE ringa ex Arbetsförmedlingen, sin läkare, jobb osv. Det är inte jobbigt att ringa kompisar, utan just myndigheter, kommun och landsting. Irriterande. Känns som värsta handikappet.

Men det är väl bara att ta tre djupa andetag, fatta mobilen och ringa lixom. Jobbigaste är att komma över den spärren.

Nä, får väl ta och fortsätta här. Tjooo...hooo....!

Kram

Sara

Smått panik..

Jag har ingen aning över vad jag vill göra framöver. Känns jätte motigt att gå tillbaka och arbeta som fritidspedagog. Gillar inte alls skolans värld längre. Vad ska jag göra? Ska jag omskola mig, ska jag ta vilket jobb som hellst, ska jag bita i äpplet och fortsätta som fritidspelle eller vidareutveckla pedagogrollen?

1. Omskola mig?

Vad ska det i så fall bli? Vet ju inte riktigt vad jag skulle vilja göra. Kanske arbeta med djur? Men då får jag nog räkna med minst 3 års studier, för att inte tala om att komplettera vissa ämnen.

2. Ta vilket jobb som helst?

Kommer bara sluta med att jag mår skit och hamnar på psyket igen. Måste ha ett jobb som ger utrymme för kreativitet, glädje och humor.

3. Fortsätta som fritidspedagog?

Beror på. Beror på var jag hamnar, hur personalen är, vad mitt uppdrag blir osv. Tror inte jag orkar arbeta 100% som fritidspedagog tyvärr. Hänt för mycket negativt som påverkat mitt sätt att se på yrkesrollen.

4. Vidareutveckla pedagogrollen?
Kommer inte ifrån skolans roll, men ex förskollärarutbildningen så förändras rollen helt och små barn kan vara roliga att arbeta med. Men, ja, tror inte det är någon större skillnad eller ger mig någon mer positiv upplevelse än fritidspedagog.

Verkar som en omskolning ligger bäst till. Frågan är bara till vad....

Kom gärna med förslag.

Flyttsnurr.

Ja, då närmar sig flytten med stormsteg. Känns riktigt nervöst. Flytta så långt! Tankarna surrar ska ni veta. Gör jag rätt? Kommer jag ångra mig? är bara två av miljontals frågor som ständigt surrar i skallen.

Igår fick jag något konstigt BiPolärspel, ena sekunden skrattade jag och nästa grät jag något kopiöst. Tror att stressen inför flytten börjar ta ut sin rätt på sömn och humör. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det.

Tack och LOV så finns där en helt underbar, fantastisk otrolig människa som ställer upp i vått o torrt. Är så himskans glad över att han har ramlat in i mitt liv. Mitt lilla Lurv. Han har uttryckt sig på ungefär följande vis...

"-Om du skulle vilja flytta tillbaka, så hjälper jag dig med det. Du vet inte hur du trivs att leva i Sundsvall förrän du bott där. Jag finns här för dig och jag hjälper dig om och när det behövs."

Med dessa ord känns det oerhört tryggt att flytta upp. För jag VILL flytta. Jag älskar Sundsvall och Sundsvallsborna framförallt. Det är väl huvudsaken lixom. Måste prova för att se om det fungerar.

Samtidigt känns det oerhört svårt att lämna "Lurvet" och resten av familjen. Men jag måste. Annars kommer jag fråga mig själv i resten av livet varför jag aldrig flyttade upp när jag hade chansen...